Boken Stridbara Siri & modiga Märta (Black Island Books, 2021) är skriven av Marianne Westin med flera och utgiven med stöd från dels Lindmanfonden, dels Region Norrbotten. ”Stort tack för ert stöd! Utan det hade inte detta bokprojekt kunnat förverkligas,” skriver förläggaren i ett brev till fonden.
Lindmanfonden har under 2020 
bidragit med stipendier till skrivandet av ett antal rapporter i Moderata Ungdomsförbundets regi: Hur vi försäkrar oss om vården av Oliver Rykatkin, Att äta sig ur klimakrisen – en klimatpolitisk rapport av Sofia Höglund, När välviljan urartar – en rapport om svensk biståndpolitik av Hannah Stutzinsky samt Feminist och höger – så blir svensk arbetsmarknad jämställd av Sofia Andersson.
Lindmanfonden har under 2019 bidragit till produktion av ett antal rapporter i Moderata Ungdomsförbundets (MUF) regi. En av dessa släpptes i slutet av november månad. Ämnet var ”Hur ska Sverige klara AI-vågen?”. Författare till rapporten är Samuel Jonsson, andre vice distriktsordförande för MUF Skåne. En rapport med titeln ”Dags för en kunskapsbaserad skola!” av Douglas Thor har också släppts.
Antologin ”Moderata kvinnor i europeisk hetluft” och ”Bildt, historien om en släkt” författad av Göran Norrby är två böcker som nyligen publicerats med stöd från Lindmanfonden. I boken om M-kvinnor på den europeiska politiska arenan berättar nio kvinnliga M-politiker om sitt arbete inom EU och Europarådet. Boken ”Bildt, historien om en släkt” tar med läsaren på en resa i släkten Bildts fotspår under mer än 800 år
Tomas Bertelmans bok ”Från ett kallt krig till ett annat” (Medströms Bokförlag 2019) har utgivits med stöd från Lindmanfonden. Bertelman var fram till 2012 verksam i UD som bland annat ambassadör i Riga 2000-2003, i Warszawa 2005-2008 och dessförinnan som ambassadråd i Moskva 1984-1987 när Gorbatjov lanserade perestrojka. Boken ger en inblick både bakåt i tiden och var som händer i dag.
Läs om boken på Svenska Dagbladets ledarsida: ”Utrikesministerns ord föll olyckligt” av Olof Ehrenkrona.
Genom ett stipendium har Lindmanfonden bidragit till boken ”Glädjeparadoxen – Historien om skolans uppgång, fall och möjliga upprättelse” (Dialogos Förlag 2019). Författare är Gabriel Heller Sahlgren och Nima Sanandaji. Den här boken spårar rötterna till den svenska skolans problem via en djupdykning i forskning och modern historia. Den progressiva utbildningsfilosofin som infördes från slutet av 1800-talet – med fokus på glädje, elevdemokrati och elevledd undervisning – fungerade som det var tänkt, skriver Heller Sahlgren och Sanandaji. Forskningen tyder inte på att elever lär sig mer när de har roligt.
Bok
en Glädjeparadoxen – historien om skolans uppgång, fall och möjliga upprättelse (Dialogos Förlag 2019) har presenterats på ett seminarium i Stockholm. En av bokens två författare, Gabriel Heller Sahlgren, London School of Economics och IFN, har fått stöd från Lindmanfonden för sin forskning som presenteras i boken. Han tackar bland andra Lindmanfonden i sitt förord ”för finansiering som möjliggjort framtagandet av boken”.
Lindmanfonden utlyser löpande stipendier för skribenter och då särskilt unga skribenter, resestipendier samt bidrag till bokproduktion och utgivning. Nästa tillfälle när fondens styrelse fattar beslut om tilldelning är i början av maj. Ansökan behöver vara styrelsen tillhanda senast den 19 april 2019.
Lindmanfonden delar regelbundet ut stipendier till ”Forskning, dokumentation och spridning av kunskap kring politisk historia och främst moderata samlingspartiets historia, morgondagens skribenter och politiker genom stipendier, samt att möjliggöra utbyte mellan näringsliv och politiken”. Under hösten 2018 delades fem stipendier ut, bland andra till Stefan Olsson för skriften ”Folk och fosterland: en gemenskap och identitet i Sverige”.
Josefin Wicklund är ledamot i MSU kommittén i Stockholm. Hon beviljades förra sommaren ett resestipendium av Lindmanfonden för att resa till Ryssland. Hennes reseberättelse har publicerats i Medborgaren. Syftet var att se om den bild av Ryssland som ges i svensk medier stämmer med verkligheten. Josefin Wicklund skriver: ”Efter denna resa fick jag nya perspektiv på hur jag anser att Sveriges relationer till Ryssland kan utvecklas och hur nya reformer kan öppna upp för ett mer liberalt globalt samspel.”